 ”Han vann en jävla massa på Åby för ett halvår sen eller så… alltså ett par hundra tusen eller så… sen tog han Stockholmståget och gick på Solvalla och blev av med rubbet.” |
| När? |
|
En dag, hösten 2004 satte jag sig ner och började skriva på romanen utifrån de filmmanus jag hade skrivit på 1990-talet. Under skrivande ändrade både historia och karaktärer sig väsentligt. Så i november 2006, när romanen i stort sett var färdigt, endast de tre avslutande kapitlen återstod, dök ett brödjobb upp. När april 2007 var till ända var också brödjobbet det. Problemet var nu att jag ådragit sig en höftskada som måste opereras. Jag stod alltså i vårdkö. Smärtorna i höften hade plågat mig sedan hösten 2006 och bara tilltagit, liksom intaget av smärtstillande tabletter - jag var nu upp i tredubbel dos. Så jag kollapsade helt enkelt. Tålde inte längre piller och var mer eller mindre sängliggande. Men det är ju så att man kan lära sig att hantera smärta i viss mån, så efter några veckor var jag på benen, om än försiktigt, försiktigt och planerna på att slutföra boken liggande i sängen började ta form. Då dog min bror. Som en blixt från en klar himmel föll en fullt frisk man i sina bästa år död ner. Och det är en smärta som man inte lär sig hantera. |
